Kritik mot innovation

Kritik mot innovation

"Creativity has been turned into an uncreative, pale imitation of itself." - Alf Rehn

Nu har vi i bloggen redogjort för vilka värden som innovation bidrar till. Innovation utvecklar samhället, många gånger till ett bättre och till ett hållbart samhälle. Innovation utvecklar företag och de som arbetar i företagen. Många blir rika på innovation, som innovatörer eller investerare. 

I Sverige och i de allra flesta länder finns det innovationsmyndigheter. Allt från Vinnova som meckar med delar av det nationella offentliga innovationssystemet, till näringslivs- och innovationsavdelningar på regioner och i kommuner. 

De flesta företag menar att de bedriver systematiskt innovationsarbete och en del har tillskapat egna inkubatorer och riskkapitalbolag och säg det universitet eller forskningsinstitution som inte har innovation eller förnyelse inom sina respektive ämnen eller samhällssektorer?

Alla är med. Gott så, eller? Finns det någon kritisk röst mot innovationsvågen som sveper över oss?

En forskare som går lite på tvärs är den svensk-finsk författaren och professorn Alf Rehn som ofta diskuterar innovation, management och organisationskultur. I sin bok Innovation[1] nagelfar han både begreppet innovation, innovation som praktik och innovation som samhällsfenomen.

Inflation i innovation

Rehn är kritisk till hur begreppet "innovation" ibland används som ett modeord utan att det finns en djup förståelse för vad det egentligen innebär eller hur det kan tillämpas på ett meningsfullt sätt. Han menar att det är viktigt att vara kritisk till överanvändningen av begreppet och att inte blint acceptera alla påståenden om innovation som sanning.

Rehn menar att det råder en innovationshype och överdrivet fokus på innovation. Den överdrivna hypen kring innovation kan ibland leda till att andra viktiga aspekter av affärsverksamhet och samhällsutveckling förbises. Han menar att innovation inte alltid är lösningen på alla problem och att det ibland finns en överdriven förväntan på vad innovation kan uppnå.

För mycket formaliserad systematik

Rehn varnar för att överfokusera på strukturerad innovation och följa strikta processer kan döda kreativiteten och det spontana tänkandet. Han hävdar att innovation inte bör institutionaliseras till den grad att den hindrar det fria flödet av idéer och experiment. Som exempel ges att många stora organisationer lider av en "innovationsparadox" där de talar mycket om vikten av innovation men ändå har svårt att implementera det i praktiken på grund av byråkrati, hierarkiska strukturer och rädsla för misslyckande. Resultatet blir innovationsbrist i stora organisationer. Han menar också att kulturella förväntningar och rädsla för misslyckande kan vara hinder för innovation. Han förespråkar en kultur som välkomnar misslyckanden som en naturlig del av innovationsprocessen och som uppmuntrar till experiment och lärande från misstag.

Skadliga innovationer

Om ovanstående kritik kan framstå som ”lite akademisk” så kan vi enkelt vrida om kniven ett varv. Innovationer kan vara avsiktligt skadliga[2], som till exempel atombomben, automatgevär eller den elektriska stolen. Dessa innovationer orsakar helt klart stor skada och skapar nya möjligheter för individer att mer effektivt utföra skadliga avsikter.

Mer generellt kan införandet av ny teknik leda till eskalering av ett problem snarare än att lösa det ursprungliga. Användning av bekämpningsmedel och antibiotika kan skapa förhållanden där nya super-ogräs och antibiotikaresistens utvecklas, luftkonditionering ökar yttre temperaturer och utvidgning av vägar kan öka trafiken och leda till mer trängsel. E-cigaretter som ett bra alternativ till vanliga cigaretter, men de innehåller också cancerframkallande ämnen som skapar nya problem och nya oönskade beteenden. 

Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan man lägga till att innovation inte sällan bidrar till masskonsumtion och vad den för med sig. Till exempel kan småskaliga föroreningar från en innovation förmodligen acceptabelt av de flesta. Men om detta skalas upp genom miljontals konsumenter över hela världen, kan skadliga effekter ackumuleras och nya problem kan uppstå.

Elektrifiering och behov av nya insatsvaror utgör ett annat exempel. Efterfrågan på kobolt, som är en viktig input för litiumjonbatterier, orsakar sociala problem som korruption, miljöföroreningar, extrem fattigdom och barnarbete i en del av de länder där koboltutvinning bedrivs.

Aftonbladet[3] avslöjade i december 2023 hur en känd elbilstillverkare upphandlade mineralen glimmer från gruvor i Madagaskar som inte bara omfattade alla ovan nämnda problem, men också hur huvudägaren till biltillverkaren använda sin globala innovativa kommunikationsplattform för att misstänkliggöra och motarbeta avslöjandet. Korruption på global nivå.

En annan mörk sida av innovation hänför sig till överväganden vid slutet av produktens livslängd, som är förutsägbara från början, men som ofta ignoreras till slutet. Som exempel kan nämnas slutförvaring av kärnavfall, gruvsanering och tungmetalläckage från återvinning av elektroniskt avfall. Kostnaderna är svåra att beräkna och ta höjd för, samt riskerar att hamna i knät på samhället och skattebetalarna. Nordic Waste i Danmark och Think Pink i Sverige ”innoverade” avfallsmarknaden[4].

Lurendrejeri och undvika lagar

Andra exempel på lurendrejeri och innovation kan vi hitta hos stora, etablerade och (tidigare) högt ansedda företag. Visst kommer vi ihåg ”Dieselgate”[5] när Volkswagen och avsiktligt programmerade sina dieselmotorer för att ge missvisande mätningar av NOx-utsläpp under regulatoriska tester. I goda tider är den finansiella sektorn extremt innovativ och utvecklar nya ”produkter” som lurar investerare om riskerna i sina investeringar. Innovationen subprimelån tillsammans med kreditswappar tippade världens ekonomi över ändan på 00-talet. Liberaliseringen av den svenska kreditmarknaden (och affärsmodeller som byggde på enkla krediter) och finanskrisen på 1990-talet uppskattas ha kostat Sveriges skattebetalare 65 miljarder kronor 200 000 miste jobbet. En del innovationer har systemeffekter!

Osäkerhet är en inneboende del av innovationens natur. Komplicerade utbyten, osäkerhet om fördelar och risker och ny teknik gör det svårt att reglera innovation. Kan vi lagstifta mot vissa risker med instabil teknik? Hur många nya Tjernobyl eller Fukushima accepterar vi? Har ska vi skydda samhället från de skadliga konsekvenserna från AI?

Utveckling och innovation ses som lösningen på de stora samhällsproblemen. Men är det inte innovation och industrialism som har satt oss i skiten från början? Är inte risken är vi bara eskalerar problemen för att vi kollektivt inte kan agera på något annat sätt. Löser fler el-bilar världens problem egentligen? 

Ojämlikhet

Sedan har vi ojämlikheten kvar. För att återknyta till professor Rehn som fick inleda den här bloggposten. Rehn säger att han och hans likar utgör målgruppen för en oproportionerlig andel av investeringarna i innovation. Han är en hyfsat teknikintresserad medelålders man med bra inkomst. Det lönar sig att innovera för att tillgodose Rehns personas upplevda behov av elbilar, hemelektronik och bantningsmedicin. Skiljelinjen kan gå mellan män och kvinnor. Hur mycket större är inte forskningsbudgetarna för att råda bot på mäns impotens jämfört med kvinnors infertilitet? Sedan har vi den stora skiljelinjen Nord/syd, mellan dom som har och dom som inte har. Företagen lägger enorma resurser för att förstå och tillgodose professor Rehns behov av innovationer, men sparsamt med resurser läggs på att lösa grundläggande behov för en gammal fattig kvinna i Lesotho.

Begreppet innovation

Kritiken mot innovation och hur vi använder oss av begreppet är relevant och något som vi måste förhålla oss till. En del har väldigt höga krav på vad vi får kalla innovation. Det ska vara teknikhöjd och ha stor påverkan och genomslag. Andra kan ha en mer generös inställning och kalla både stora och små förändringar för innovation. I vår arbetsvardag kan man ibland hamna i eviga diskussioner om att definiera enhetliga begrepp för innovation och innovationsprocessen. Men tyvärr. Dit kommer vi inte fram till utanför vår egen bunker. Begreppet har blivit för utvattnat och populariserat. Hitta din egen definition av innovation som är relevant för vad du vill åstadkomma.

Nu har vi fått kräkas lite på begreppet innovation och konstaterat att innovation inte bara är av godo, utan att vi i våra olika roller i innovationssystemet eller innovationsprocessen bör ha en balanserad syn på innovation och vara medveten om dess begränsningar och potentiella fallgropar.

De första inläggen i vår blogg som vi har skrivit hittills har mest fungerat som en övergripande introduktion till ämnesområdet. Nästa vecka kommer vi att påbörja en serie inlägg om innovationsprocessen mer specifikt. I nästa veckas bloggpost kommer vi att gå igenom lite om vilka förutsättningar som krävs för innovation.

Häng med, vi ses i nästa post i Innovationsbloggen!

Joakim Falkäng och Mikael Berg

Innovationsbloggen startsida