Kvadrat 30 år: 1988-2018

Det har runnit mycket vatten genom Kalmarsund sen den dagen vi startade Kvadrat. Många av er som läser detta var inte födda då och man kan bara konstatera att även om mycket är annorlunda i omvärlden, så är det alldeles för mycket som går igen – 30 år senare.

Den stora världen
Internationellt så var Sovjetstaten i upplösning och Michail Gorbatjov bytte roll till president istället för ordförande för Sovjetpartiet. Gorbatjov körde på med Perestrojkan. Han drog tillbaka militären från Afghanistan, skrotade kemvapen och tog bort kärnvapenbestyckade ubåtar. Det ledde så småningom till Berlinmurens fall 1989. Rumänien gjorde revolt och Sovjetstaterna började hoppa av kommunistgrejen. Sovjetunionen upplöstes 1991. Vilken grej! 1988 blev George Bush president i USA efter åtta år med Reagan. Bush var märkbart tuffare. Idag har vi en ny tuffing vid rodret i USA.

Sverige
Hemma i Sverige hade Olof Palme skjutits 1986 med efterföljande debakel i polisarbetet och arresteringen av Christer Pettersson som slutkläm. Asylansökningarna hade ökat under 80-talet och det fanns en accelererande främlingsfientlighet. Allt känns igen…

Det var grymt lätt att låna pengar på 80-talet. Avregleringen på finansmarknaden gjorde att lånekarusellen snurrade minst lika snabbt som idag. Vi hade 50% avdragsrätt på räntor och alla ville investera i fastigheter. Priserna skenade men räntekostnaderna åts upp av värdeökningarna. Känns det också igen?

Baksmällan kom förstås. Regeringen gjorde en skattereform 1990 och minskade avdragsrätten till 30% samtidigt som fastighetspriserna och lånen var gigantiska. Det gick inte att få täckning för räntekostnaderna från hyror, trots att hyresnivåerna hade mångdubblats under en period. Det ledde till den stora krisen som började under 1990, där styrräntan låg på 500% en period under 1992. Massor av företag gick i konkurs och vi gick in en ruggig lågkonjunktur.

Vi startade Kvadrat och formulerade ett kompisavtal som skulle reglera hur vi skulle kunna jobba ihop men aldrig bli osams.

Den lilla världen
Det fanns en liten värld också. Där levde vanliga människor. I den världen talade vi vänner med varandra om framtiden och hur vi skulle kunna utveckla våra liv på bästa sätt.

Vi beslutade oss till sist för att starta eget med den modell som än i dag är grunden för Kvadrat. Vi gick rätt in i en värld av finanskriser, storpolitiska paradigmskiften och främlingsfientliga partier utan att riktigt förstå vad vi gjorde. 1988 levde vi fortfarande på en överhettad marknad och trodde, som alla andra, att det var 100 år till nästa lågkonjunktur. Vår säljavdelning bestod av en telefonsvarare i en garderob. Det är sant.

Längst fram: Johan Westerlind – Kvadratkonsult, Stefan Gunnarsson – Medgrundare,
Birgitta Bergkvist – reception, Susanne Bergman – Extern konsult,
Thomas Kjelldorff – MedgrundareMittenraden: Tomas Gunnarsson – Kvadratkonsult,
Thomas Bergman – Medgrundare, Lars Lindkvist – Kvadratkonsult
Längst bak: Kåre Sjöström – Kvadratkonsult

Vi startade Kvadrat och formulerade ett kompisavtal som skulle reglera hur vi skulle kunna jobba ihop men aldrig bli osams. Det visade sig så småningom att det var en komplett affärsmodell vi hade skapat. Det är vårt kompisavtal som alla Kvadratkonsulter har anslutit sig till genom åren. Strategierna för framtiden saknades, det måste erkännas.

Det visade sig så småningom att det var en komplett affärsmodell vi hade skapat. Det är vårt kompisavtal som alla Kvadratkonsulter har anslutit sig till genom åren.

På det första styrelsemötet hade vi en gigantisk fråga att hantera – inköpet av en ”telefax”. Priset var enormt; säkert 25 000 och inköpet skulle belasta vår festbudget å det grövsta. Vi hade just tecknat avtal på en lokal i en gammal mjölkbutik i utkanten av Stockholm och vi ville ha en rejäl inflyttningsfest.

Styrelsemöte med laddad stämning:
A – Så har vi frågan om faxen. Vi har fått in ett förslag på att köpa en fax från Samsung med kopieringsmöjlighet och telefon. Kan vi fatta beslut om det?
B – Nej, jag förstår inte vad vi ska ha den till.
C – Man kan skicka offerter och få tillbaka kontrakt på uppdrag.
B – Men alla har ju redan uppdrag?
C – Men det kommer väl en dag då vi ska fixa nya uppdrag!
B – Kan vi inte köpa faxen den dagen vi behöver nya uppdrag? Det ser inte ut som om vi har råd med festen om vi köper faxen.
A – Nej det ser inte ut som om vi klarar båda utgifterna. Vi måste välja väg nu.
C – Vi behöver båda! Jag föreslår att vi gör ett ägartillskott på 30.000:- och kör både fest och fax!
A – Ja det låter som ett rimligt förslag. Jag är för! Vilka mer?
B – Jag!
C – Jag!
A – Bra, då är vi enhälligt för ägartillskott, fest och fax. Nästa fråga; läckan i köket…

…Och så har det fortsatt i 30 år…

Även om frågorna är större och mer omfattande nu så har vi kvar vår lilla värld och värnar om den. De stora frågorna handlar alltid om vår personliga utveckling, trygghet och trivsel. Det är så det är beskrivet i Kvadrats ägardirektiv.

Idéer saknas inte!

Inflyttningsfesten kostade 25 tusen, vilket är en bråkdel av vad vi investerar i vår gemenskap idag. Det är dock samma värderingar som ligger till grund för besluten. Vår stora utmaning ligger i att behålla fokus på våra gamla kärnvärden de kommande 30 åren och ändå fortsätta att utveckla företaget.

Det blir spännande att se vad som väntar härnäst. Nya regioner, nya kompetensområden, bidra till samhällsutvecklingen, kanske etableringar i utlandet… Idéer saknas inte!

Thomas Kjelldorff,
Grundare Kvadrat