Hoppa till sidans innehåll

Du coachar ditt team, men vem coachar dig?

Coachande ledarskap är en ledarskapsstil som fokuserar på att utveckla och stärka individernas kompetenser och potential inom en organisation. I stället för att bara ge instruktioner och direktiv fokuserar coachande ledare på att guida och stödja sina medarbetare genom att använda coachningsmetoder och kommunikationstekniker.

Men hur kommer man dit och vem coachar den coachande ledaren? Kvadratkonsulten Leif Berglund berättar.

Leif Berglund är Produktägare, Scrummaster och Agil coach hos Kvadrat Stockholm.

Det räcker ju inte med att bara gå en kurs i coachande ledarskap för att bli en coachande ledare. Den coachande ledaren behöver också kontinuerlig feedback för att bli bra och fortsätta utvecklas.
I denna blogg kommer vi att titta på vanliga problem med hur feedback vanligtvis ges och hur man kan adressera dessa problem genom att lära av hur man arbetar inom kampsport.

Vanliga problem med feedback 

  • Den är för generell
  • Den ges för sällan
  • För mycket feedback på en gång
  • Ingen möjlighet att repetera samma situation om och om igen för att prova förändringar och få ny feedback.

Feedback är en färskvara och behöver kunna ges direkt när en situation uppstår. Men ofta är coachens coach inte där när hen behövs. En professionell coach är ofta dyr att anlita och kommer oftast på förutbestämda tider. Så hur kommer man vidare?

Ett sätt är att titta på hur man ger feedback inom kampsport. Där skiljer man på match och träning. Under träning övar man på specifika övningar om och om igen för att lära sig hantera sina tekniker utan att behöva tänka på dem. Sedan appliceras kunskapen under matcher där instruktören/mästaren observerar matchen utifrån och sedan efter matchen, tillsammans med utövaren, reflekterar över insatsen för att identifiera områden att förbättra.

Hur appliceras detta så att du blir bättre som teamcoach?

På samma sätt som instruktören/mästaren lägger upp träningen för sina utövare kan man träna på specifika situationer från en coachande ledares vardag i något som kan liknas med kampsportens dojo. I denna dojo kan den coachande ledaren, under säkra förhållanden, ”sparra” med en ”teammedlem” samtidigt som hen får konstruktiv feedback från en annan coachande ledare som agerar observatör. Situationerna som man övar på bygger på ”best practice” av hur andra hanterar situationen på ett föredömligt sätt. Källan till just ert kartotek av ”best practice” kan byggas upp antingen genom att ni identifierar förebilder i er organisation eller att ni utvecklar dem med hjälp av hur andra beskriver att de har hanterat situationen. 

Arbetsgången i dojon

Uppställningen i dojon består av tre coachande ledare som alla vill varandra väl och har som mål att hjälpa varandra att bli bättre som coachande ledare.

Teamcoachen (eleven i denna stund) börjar med att ställa en fråga till en ”teammedlem” (som roll-spelas) som ger ett ofullständigt svar. Teamcoachen ställer då fördjupande frågor enligt ett förutbestämt mönster. Observatören observerar och bedömer teamcoachens insatts.

Övning för att hjälpa varandra att bli bättre som coachande ledare. Upprepa tre gånger.

Micro skills

På samma sätt som karateutövare övar på grundtekniker i en dojo, övar vi på ett delmoment i taget, en så kallad ”micro skill”. Dessa ”micro skills” skapas från ett destillat av flera ”best practice”. Det vill säga det finns tekniker som fungerar i flera situationer.

Ett exempel på ”micro skill” kan vara ”Blockera ordet”; Om teammedlemmen svarar att ”kraven är inte tydliga nog” kan teamcoachen kontra med ”Vad hindrar kravställaren att ange tydliga krav?”. Genom att återanvända en del av svaret i den nya frågan uppmuntrar teamcoachen teammedlemmen att sätta sig in i kravställarens situation och där ifrån tänka ut ett nytt svar. Detta gör att teammedlemmen behåller problemställningen och kommer inte undan med att ”slentrianmässigt” skylla på kravställaren.

Bättre feedback

Vi övar på ett delmoment, en ”micro skill” i taget

Feedback till teamcoachen under övningsomgången

Teammedlemmen anpassar svaren efter frågorna och utan att försöka hjälpa till att rädda en situation. Till exempel; Ställer teamcoach en ”stängd” fråga svarar teammedlemmen bara med ett Ja eller Nej så att teamcoachen direkt kan få feedback på vilka frågor hen ställer.

Feedback till teamcoachen efter övningsomgången

  • Observatören ger teamcoachen konstruktiv feedback på metoder, innehåll, känslor, m.m. utifrån hens observationer. 
  • Teammedlemmen ger feedback på hur hen kände (trygg, stressad, ifrågasatt, m.m.) under övningsomgången.

Efter tre repetitioner byter man roll med varandra så att alla får prova på att agera i de olika rollerna.
I och med att du som teamcoach direkt får konstruktiv feedback och dessutom har möjlighet att prova att hamna i samma situation direkt igen så skapas en cykel av snabb inlärning och kontinuerlig förbättring. Det är i denna interaktiva och iterativa process du som teamcoach snabbare och effektivare uppnår bestående utveckling och förändring.

Exempel på övning

Föreställ dig att du är teamcoach för ett team där en teammedlem har jobbat länge med en uppgift och säger att det flyter på. Föreställ dig nu att det är teammedlemmens tur att prata.

Teammedlemmen säger: ”Allt går fint och jag fortsätter med samma uppgift som igår.”

  • Steg 1. Reflektera över hur du som teamcoach skulle reagera.
  • Steg 2. Beskriv vilken strategi (”micro skill” och inte vilken fråga) du skulle använda.
  • Steg 3. Prova strategin genom att ställa din motfråga. ”Teammedlemmen” svarar utifrån hur frågan ställs.
  • Steg 4. Tillför ”ny kunskap” genom att gå igenom ”best practice” och vilken ”micro skill” som kan användas.
  • Steg 5. Kör samma scenario igen men denna gång efter hur ”best practice” beskriver hur situationen kan hanteras med hjälp av eventuella ”micro skills”, på ett föredömligt sätt.
  • Steg 6. Reflektera över skillnaden.
  • Steg 7. Repetera Steg 5 för att bygga ny kunskap.

Fallgropar och tips

Den vanligaste fallgropen när jag har faciliterat dessa övningar är att den som spelar ”teamcoach” fortsätter med att göra som hen brukar för att det känns mer bekvämt. Problemet med det är att om man bara gör som man brukar så lär man sig inget nytt. Dessutom brukar det bli långa diskussioner om vad som är bästa sättet att hantera en situation i stället för att prova och se vad som är bäst.

För bästa effekt av övningen behöver man vara överens om hur övningen ska utföras och vilken ” best practice” som är utgångspunkten. När man har kört igenom en omgång kan man göra ändringar för att kunna utvärdera om det blev bättre eller inte.

Tack, Leif! 

Är du nyfiken på att lära dig mer om strategier och micro skills i coachning som Leif berättar om? Skrolla ner och ta kontakt med Christina eller Moa!

Kvadrat i siffror

  • 593

    Konsulter, kollegor och kompisar

  • 346

    Kunder senaste året

  • 76/100

    Nöjd kund-index

Vision

Världens lyckligaste yrkesmänniskor

Branscher

  • Bank och försäkring
  • Offentlig sektor
  • Digitala produkter
  • Telekom
  • Utbildning/forskning
  • Medtech
  • Automotive
  • Retail
  • Logistik
  • Återvinning